Andaktsrummet

Jorden är Herrens med allt den rymmer,
världen och alla som bor i den.
Det är han som har lagt dess grund i havet
och fäst den över de strömmande vattnen.
Vem får gå upp till Herrens berg,
vem får gå in i hans tempel?
Ps 24:1-3

Den här bilden ska föreställa en soluppgång. Vi säger att solen går upp, fast solen är ju stilla, det är jorden som rör sig runt solen och runt sin axel. Men vi säger att solen går upp i öster.

Bilden i andaktsrummet är bl.a. tänkt som en bild av påskdagen. Fondmålningen i kyrksalen föreställer döden på långfredagen. Bilden i andra änden av kyrkobyggnaden är en bild av uppståndelsen och livet.

I gryningen, dagen efter sabbaten gick Maria från Magdala och Johanna och Maria, Jakobs mor till graven med kryddorna som de hade gjort i ordning. De fann att stenen var bortrullad från graven, och när de gick in kunde de inte finna herren Jesu kropp. De visste inte vad de skulle tro, men då stod där två män i skinande kläder framför dem. ”Varför söker ni den levande här bland de döda? Han är inte här, han har uppstått.”

Öster är soluppgångens väderstreck och i kristen tradition har man tänkt att Kristus ska komma åter från öster. Kanske kommer den tanken från detta bibelställe: ”Ty liksom blixten kommer från öster och lyser ända till väster, så blir det vid Människosonens återkomst.” ( Matt 24:27 )
Kristus har också blivit kallad rättfärdighetens sol och världens ljus och öster har i traditionen förknippats med paradiset.

En bön i Lukasevangeliet avslutas:
”Han skall komma ner till oss från höjden,
en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga,
och styra våra fötter in på fredens väg.”

Peter Furuholm

Design: Peter Furuholm
Glasarbete: Sven-Olov Lindahl