Fondmålning

Målningen utfördes av professor Olle Hjortzberg år 1945.

Modellstudierna och skisserna påbörjades redan på hösten 1944. Själva överförandet till absiden tog endast en tid av två veckor, men professorn biträddes av den unge konstnären Folke Eriksson.

Målningen är utförd i kalkfärger på torr kalkputsad vägg, s.k. al secco.

Motivet som grupperar sig kring den korsfäste Frälsaren och avser själva dödsögonblicket, är inte att uppfatta som en illustration till passionshistorien, utan torde istället avse att åskådliggöra själva försoningens världsdrama.

Den lidande Kristus har utandats sin sista suck och därvid anbefallt sin ande i den himmelske Faderns händer. Krigsknektarna och den skådelystna hopen drar sig förskräckta undan och trängs i stadsporten som leder in till Via Dolorosa. Vid korset dröjer en glesnad skara av Jesu vänner. Jesu mor har i vanmakt sjunkit ned på klippan och Maria Magdalena sträcker ångestfullt ut sina händer till hjälp över den förkrossade. Johannes blickar med undran och bävan upp mot korset och den brustna skyn. På avstånd sträcker en del av Jesu mera räddhågade vänner i ångest sina händer mot höjden liksom påkallande Guds uppmärksamhet över det som sker.

Men genom den brustna skyn, som också skall påminna om förhänget i templet, strålar ett himmelskt ljus ned över korset och en kerub (röd) och en seraf (blå) svingar palmkvistar (fridens och evighetens symboler) i sina händer, därmed förkunnande Faderns välbehag över världsförsonaren.

Soldaten i den ljusa livklädnaden som bär det blodbesudlade spjutet, skall föreställa Longinus vilken enligt legenden stack upp Jesu sida men sedermera blev omvänd till en Jesu efterföljare.

Innanför stadsmuren höjer sig till vänster templet och till höger Herodes palats.

Ungefär så torde konstnären tänkt sig meningen med konstverket.